Även publicerad på SvD.se 03/10/2017

Islamiska statens förbrytare har genom de senaste årens härjningar i Irak och Syrien gjort sig skyldiga till några av de värsta brott som världen bevittnat sedan andra världskriget. Övergreppen mot kaldéer/syrianer/assyrier, jezider och andra etnoreligiösa befolkningsgrupper har definierats som folkmord av Europaparlamentet, Europarådet och Vita huset. Men även av ett stort antal nationella parlament, som exempelvis i USA, Storbritannien, Frankrike, Australien och Kanada.

Efter Mosuls befrielse och Islamiska statens försvagning i Mellanöstern har humanitärt bistånd till folkmordets offer samt återuppbyggnad av raserade områden varit i omvärldens fokus. Men lika viktigt som det är att ge hjälp och återuppbygga det som förstörts, lika viktigt är det att individerna bakom de oerhörda brotten ställs inför rätta.

På samma sätt som nazistiska krigsförbrytare än idag eftersöks och åtalas för brott mot mänskligheten bör omvärlden säkerställa att Islamiska statens terrorkrigare aldrig kan förvänta sig något annat än internationellt ansvarsutkrävande och åtal. För allvarliga folkrättsbrott finns inga förmildrande omständigheter, åtalseftergift kan aldrig accepteras.

Ett antal internationella instrument och juridiska möjligheter föreligger idag för att åtala och döma IS-terrorister. I december förra året antog FN:s generalförsamling resolution 71/248, som etablerar en internationell, opartisk och självständig juridisk mekanism för Syrien. Mekanismen har två huvudkomponenter: dels att samla in, bevara och analysera bevis, dels att förbereda specifika rättsfall för att underlätta och påskynda oberoende straffrättsliga förfaranden. I enlighet med internationell rätt kan sådana förfaranden äga rum i regionala, nationella eller internationella domstolar.

Även när det gäller Irak finns juridiska möjligheter att åtala förbrytare kopplade till Islamiska staten. Under augusti månad skrev Iraks utrikesminister, Ibrahim al-Jaafari, till FN:s generalsekreterare och vädjade om världsorganisationens hjälp för att ställa misstänkta IS-terrorister inför rätta. Den irakiska begäran följdes upp av FN:s säkerhetsråd, som nu i september enhälligt antog en resolution till stöd för den irakiska begäran.

Resolution 2379, som initierades av Storbritannien, ger FN:s generalsekreterare i uppdrag att genomföra en utredning med hjälp av irakiska domare och internationella folkrättsexperter. Utredningen ska utgå från irakisk straffrätt och arbeta under två år. Tanken är att arbetet i sig ska utgöra ett stöd till den irakiska regeringen när det gäller insamling och analys av bevis för begångna brott. Enligt FN-resolutionen ska insamlat bevismaterial primärt användas av irakiska myndigheter, samtidigt sägs i resolutionen att materialet kan användas även i andra länders domstolar.

För terrorkrigare tillhörande Islamiska staten som inte är medborgare i Irak eller kommer från länder som vägrat ratificera Internationella Brottmålsdomstolens grunddokument, Romstadgan, är rättsläget mer oklart. För att klara ut detta och intensifiera de juridiska ansträngningarna har EU:s medlemsländer en nyckelroll. Genom att tillsammans, inom ramen för FN-systemet, arbeta för att en så kallad ad hoc-tribunal inrättas ökar möjligheterna att ställa så många misstänkta förbrytare som möjligt inför rätta. FN har tidigare etablerat liknande ad hoc-tribunaler när det gäller folkrättsbrott i Rwanda, Sierra Leone och före detta Jugoslavien.

Länder som Sverige kan i det här sammanhanget sägas ha ett särskilt ansvar. Det är ingen tvekan om att vårt land som ledande europeisk exportör av IS-krigare har en moralisk skyldighet att verka för en bred internationell rättslig prövning. Enligt tidigare säkerhetsrådsbeslut har ad hoc-tribunaler behörighet att åtala personer för allvarliga brott mot internationell rätt, oavsett vad nationell lagstiftning i de åtalades hemländer säger.

Iraks regering vill och önskar samarbeta med FN för att ställa några av vår tids värsta förbrytare inför rätta, en ad hoc-tribunal för IS-brott skulle bli ett effektivt juridiskt redskap för att skipa historisk rättvisa. Att så sker är av avgörande betydelse; för att ge folkmordets offer upprättelse, för att förebygga nya övergrepp och för att ge Iraks plågade etnoreligiösa folkgrupper hopp för framtiden.

Förhoppningsvis vill den svenska regeringen medverka till detta genom att föra upp frågan om en ad hoc-domstol på FN:s dagordning. Här kan Sveriges omdiskuterade plats i säkerhetsrådet användas till något som verkligen skulle göra skillnad.

Dela inlägget...000