Som flera medier uppmärksammade tidigare i veckan har affärsbanken SEB satt upp israeliska banker aktiva på Västbanken på sin ”svarta lista’.

Jag skrev på SvD Brännpunkt i torsdags om hur detta oundvikligen blir ett ställningstagande mot Mellanösterns enda demokrati.

Nu backar SEB, och tar bort de israeliska bankerna från listan. Ett mycket välkommet besked. Intervjuas i Svenska Dagbladet.

Läs artikeln på SvD.se eller nedan.

….

Efter Israel-kritik: SEB backar från sin svarta lista

I fem dagar höll SEB:s svarta lista, där bland andra Shell, Renault och flera israeliska företag exkluderades från bankens fonder. Sedan blev kritikstormen för intensiv. Nu backar banken från beslutet – och fonderna kan återigen investera i de kontroversiella företagen.

På måndagen kunde SvD berätta att SEB utvidgade sin ”svarta lista” till att omfatta hela 40 nya bolag.
På skammens lista, som bankens fonder skulle sälja alla sina innehav i, fanns bland andra bolag kopplade till den kontroversiella föreslagna oljeledningen North Dakota Pipeline – men också oljejätten Shell, biltillverkaren Renault och tyska Deutsche Telekom. Alla ansågs på ett eller annat sätt bryta mot internationella normer kring mänskliga rättigheter, korruption, arbetsrätt eller miljö.

Men det som skapade mest kontrovers på listan var en grupp bolag som var tätt kopplade till Israel-Palestina-konflikten. Här fanns bland annat tre israeliska banker – Bank Hapoalim, Bank Leumi Le-Israel och Mizrahi Tefahot Bank – och flera internationella bolag som på ett eller annat sätt är kopplade till Israels bosättningar på Västbanken.

Israel tog kontroll över Västbanken och östra Jerusalem under sexdagarskriget 1967. Östra Jerusalem annekterades senare, vilket inte har erkänts av det internationella samfundet.
Även it-jätten Hewlett Packard Enterprise svartlistades, då bolaget fram till i april i år levererade teknik till de israeliska checkpoints som hindrar invånare på Västbanken att röra sig fritt – ett brott mot artikel 13 i FN:s konvention om mänskliga rättigheter.

En av många som rasade mot beskedet var EU-parlamentarikern Lars Adaktusson, som också är ordförande i Vänskapsförbundet Sverige-Israel.
I en upprörd debattartikel på SvD Brännpunkt ifrågasatte han vad SEB ville med sin svartlistning av de israeliska företagen.
– Vad SEB gjorde genom beslutet var att verka för ett omedelbart israeliskt tillbakadragande på Västbanken, utan att se verkligheten som råder att Israel är utsatt för ett existentiellt hot, säger han till SvD.
Saknar anklagelserna mot företagen grund, menar du?
– Att det finns israeliska banker på Västbanken är helt uppenbart. Men att det innebär brott mot internationella konventioner är fel, om sett i sitt sammanhang.

Sent på fredag eftermiddag kom också beskedet från SEB SEB A +0.48% att banken backar från beslutet.
Men det är inte bara de israeliska företagen som nu blir av med sin svartlistning – hela den nya svarta listan plockas bort. Från och med måndag morgon, står det återigen bankens fondförvaltare helt fritt att investera i de kontroversiella företagen.
– Vi vill inte landa i en politisk situation som vi såg eskalerade under veckan. Därför tar vi ett halvt steg tillbaka och ser över modellen för exkludering, säger Hans Ek, ägaransvarig på SEB fonder till SvD.

Vem fattade beslutet att backa?
– Det var fondbolagets styrelse som i går (fredag) eftermiddag, med stöd av ledningsgruppen och mig, beslutade sig för detta.

Är det kontroversen kring de israeliska bolagen som ligger bakom beslutet?
– Det som triggade oss att tänka om var att vår kommunikation användes i en politisk diskussion. Vi tar till oss det nu och tittar på hela vår kommunikation i sammanhanget.

Om SEB:s fonder nu kommer att köpa tillbaka eventuella tidigare innehav i de israeliska företagen – eller de andra som var med på den svarta listan – kan inte Hans Ek svara på.
– Jag har inte den informationen just nu, säger han.

Dela inlägget...000