Igår var det två år sedan fem terrorister utlöste tre bomber på Bryssels flygplats och i Bryssels tunnelbana. Totalt miste 35 personer sina liv och över 300 personer skadades. Samtidigt som vi minns och hedrar terrorismens offer, finns det all anledning att även stanna upp och se hur Belgien som land har påverkats av attentatet.

Även om livet i Bryssel sedan länge återgått till det normala, vittnar flertalet företeelser på allmänna platser om ett nytt Belgien. Inte minst alla tungt beväpnade militärer som patrullerar stadens gator.

Paradigmskiftet är lika uppenbar i den inhemska debatten. Runt femtio nya lagar med syfte att hindra terrorn har kommit på plats. Det rör sig om allt från socialsekreterares skyldigheter till rättsväsendets hantering av radikalisering. Som särskilt viktig instans pekas de lokala arbetsgrupperna mot terrorhot ut. Dessa finns i alla belgiska regioner och har utvecklat individuella strategier för att komma till rätta med radikalisering, i samordning med en nationell arbetsgrupp.

För svenskt vidkommande, och med anledning av MSB:s rapport om Muslimska brödraskapet, är den belgiska debatten om hur islamistiska ideologier under flera årtionden fått predika en icke-demokratisk lära kanske av störst intresse.

Debatten tog på riktigt fart i oktober 2017 när det belgiska parlamentet presenterade en rapport som påvisade att en extremistisk islamistisk ideologi under decennier fått tillträde till olika forum i Belgien, vilket banat väg för radikalisering och terror. Det som rönt mest uppmärksamhet från rapporten är faktumet att budskapet trots att det inte varit explicit våldsförhärligande, framkallat våld. Anledningen är att undertonen i budskapet under flera decennier burit på fientlighet mot den belgiska demokratin, på dess ordning och värderingar. Rapporten menar att förkunnelsen har skapat ett vi och ett dem som sått frön hos personer som till slut blommat ut i full terrorism, bland annat de fem personerna bakom attackerna i Bryssel.

Budbärarna och ”Gudfäderna” bakom budskapet sägs främst vara Muslimska Brödraskapet och olika salafi-whabaistiska organisationer i Saudi som bland annat fått fäste i Bryssels Stora Moské, som varit kontrollerad av Saudiarabien sedan 1969. Organisationer som dokumenterat propagerar för ett Islam som bygger på Sharia, och som i grunden motsätter sig den belgiska konstitutionen.

Rapportens slutsats är att islamistiska krafter under en längre tid har kontrollerat och proklamerat en radikal ideologi som är icke kompatibel med de belgiska värderingarna, EU-konventionen för mänskliga rättigheter och de demokratiska principerna.

Sedan rapporten släpptes har belgiska myndigheter agerat. De har klippt banden mellan Bryssels Stora Moské och Saudiarabien vars kronprins snabbt accepterade beslutet. Belgien har även påbörjat ett målmedvetet arbete för att på motsvarande sätt strypa de ekonomiska resurserna från mellanöstern till belgiska moskéer och muslimska grupperingar. Jag tror just detta – att stryps finansieringen av islamisk extremism – är bland det mest centrala. Vilket också var slutsatsen i ett betänkande jag var med att ta fram i Europaparlamentet nyligen.

Två år efter terrorattentatet har Belgien kommit långt och landet är i dag mycket mer motståndskraftigt. Samtidigt har flera muslimska gemenskaper slutit upp bakom den belgiska regeringens arbete. Min förhoppning är att Sverige kan lära sig av det belgiska exemplet.

Dela inlägget...000