Idag röstade Europaparlamentet om ett initiativbetänkande rörande arbetet mot skatteflykt. Det innebär att parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta specifika åtgärder för att bekämpa skatteflykt. Detta är ett allvarligt och omfattande problem, självklart måste kampen mot alla former av skattefusk vara en prioriterad fråga inom EU.
Det betänkande som vi röstade om idag tar dock ställning för ett antal förslag som slår fel och som Kristdemokraterna därför inte kan acceptera. Här är tre exempel:
Stegvis överföring av skattepolitiken till EU-nivå
Det är sant att olika länder i EU har olika skattesystem och att det kan leda till lagstiftningsmässiga kryphål. Sättet att hantera detta måste vara att öka finansunderrättelseutbytet mellan länderna. Men istället för att betona detta fokuserar betänkandet på ambitionen att EU stegvis ska utforma en gemensam skattepolitik, i utkastet till betänkandet fanns till och med tydliga ställningstaganden för minimiskattesatser i Europa (något som tur var röstades ner i plenum). Kristdemokraternas bestämda uppfattning är att skattepolitiken ska utformas och beslutas i medlemsländerna, inte i Bryssel.
Avskaffat konsensuskrav vid beslut om skattefrågor
Vissa principer för hur exempelvis medlemsländernas momssystem ska fungera behöver av effektivitets- och frihandelsskäl samordnas inom EU. Eftersom skattefrågorna är nationell kompetens krävs dock full enighet bland medlemsländerna när skattebeslut fattas på EU-nivå. Det här betänkandet kräver att den beslutsordningen ändras, enhällighet ska ersättas med kvalificerad majoritet. Detta har tidigare även kommissionen varit inne på och mycket tyder på att diskussionen syftar till att införa det som i EU-sammanhang kallas ”egna medel”, det vill säga EU-skatt. Till skillnad från sina partikamrater i Europaparlamentet har Sveriges finansminister, Magdalena Andersson, tydligt tagit avstånd från förslag gällande EU-skatt.
Undergrävande av skattesekretessen
För att göra det svårare att genomföra avancerad skatteplanering stödjer Kristdemokraterna ett förslag om att företag ska rapportera skatteinbetalningar och andra transaktioner kopplade till skattesystemen i samtliga de länder där företagen är verksamma, så kallad land-för-land-rapportering. Det här betänkandet tar dock ställning för ett system där företagen ska tvingas att offentliggöra skatteuppgifterna (”offentlig land-för-land-rapportering”) . Vår uppfattning är att detta strider mot grundläggande skattesekretess och internationell standard, vilket genomfört skulle kunna skada företagens verksamhet och allvarligt hota europeisk konkurrenskraft. Liksom Kristdemokraterna har även övriga allianspartier och den svenska regeringen avvisat det här förslaget.
På grund av dessa tre mycket grundläggande problem valde jag att rösta nej till betänkandet.